Ålänningens sång

Origem: Wikipédia, a enciclopédia livre.
Ålänningens sång
Ålänningens sång
Brasão de armas de Åland.

Hino regional das  Ilhas Åland
Letra John Grandell
Composição Johan Fridolf Hagfors
Adotado 1922

Ålänningens sång é o hino oficial de Åland, província autónoma da Finlândia. Foi adoptado em 1922, com letra de John Grandell e a música de Johan Fridolf Hagfors.

Letra[editar | editar código-fonte]

Landet med tusende öar och skär,

danat ur havsvågors sköte.

Åland, vårt Åland, vår hembygd det är.

Dig går vår längtan till möte!

Forngravars kummel i hängbjörkars skygd

tälja din tusenårs saga.

Aldrig förgäta vi fädernas bygd,

vart vi i fjärrled än draga

vart vi i fjärrled än draga

Skönt är vårt Åland när fjärdar och sund

blåna i vårljusa dagar,

ljuvt är att vandra i skog och i lund,

i strändernas blommande hagar.

Midsommarstången mot aftonröd sky

reses av villiga händer,

ytterst i utskärens fiskareby

ungdomen vårdkasar tänder

ungdomen vårdkasar tänder

Skönt är vårt Åland när vågsvallet yr

högt mot de mäktiga stupen

när under stjärnhimlen kyrkfolket styr

över de islagda djupen.

Ryter än stormen, i stugornas ro

spinnrocken sjunger sin visa

minnet av barndomens hägnande bo

sönerna lyckligast prisa

sönerna lyckligast prisa.

Aldrig har åländska kvinnor och män

svikit sin stam och dess ära;

ofärd oss hotat, men segervisst än

frihetens arvsrätt vi bära.

Högt skall det klinga, vårt svenska språk,

tala med manande stämma,

lysa vår väg som en flammande båk,

visa var vi äro hemma

visa var vi äro hemma

Tradução[editar | editar código-fonte]

A terra de milhares de ilhas e ilhotas

Nascida das profundidades sob as ondas

Åland, nossa Åland, nossa casa é aqui

A ti conhecemos

Antigos túmulos sob os vidoeiros

Conta sobre nossa história de mil anos

Nós nunca nos esqueceremos da terra de nossos Pais

Não importando para onde iremos

Não importando para onde iremos

Amorosa é nossa Åland, quando baías e estreitos

Tornam-se azuis com os dias brilhantes da primavera

É encantador andar por entre a floresta e o pequeno bosque

Nos campos floridos de nossas costas.

Do pólo do solstício de verão ao céu vermelho da noite

Nasce através de mãos voluntárias

O mais distante na vila pescadora

Os faróis são acesos pelos jovens

Os faróis são acesos pelos jovens

Amorosa é nossa Åland quando a espuma de ondas

Está girando contra o precipício poderoso

Quando a igreja de pessoas dirige sob as estrelas

Próximo à profundidade gélida do mar

Mesmo quando a tempestade grita, na paz das choupanas

A canção das rocas é cantada

A memória da infância adorável é

Felizmente bendita pelos filhos

Felizmente bendita pelos filhos

Nunca as mulheres e homens de Åland

Deixaram a honra de suas tribos cair

A guerra nos ameaçou, mas de modo vitorioso

Nós levamos a herança de liberdade

Alto e claro deixamos soar nossa língua sueca

Falada com um voz estimulada

Ilumina nosso caminho como um mar em chamas

Mostre-nos a quem pertencemos

Mostre-nos a quem pertencemos

Ver também[editar | editar código-fonte]

Ligações externas[editar | editar código-fonte]


Ícone de esboço Este artigo sobre um hino é um esboço. Você pode ajudar a Wikipédia expandindo-o.