Léxico do sueco

Origem: Wikipédia, a enciclopédia livre.

O léxico sueco é fundamentalmente de origem germânica, enriquecido através dos séculos, por contributos de outras línguas e culturas. [1]

Léxico de origem germânica[editar | editar código-fonte]

[1]

Palavras mais antigas, de origem germânica[editar | editar código-fonte]

hus, kung, bok, söm, skön, tenn, jag

Termos de parentesco[editar | editar código-fonte]

fader, moder, syster, broder, man, kvinna

Nomes de animais[editar | editar código-fonte]

ko, oxe, hund, gås, häst

Nomes de partes do corpo[editar | editar código-fonte]

huvud, arm, hals, öga, fot, hand

Nomes de ferramentas[editar | editar código-fonte]

kniv, yxa, hammare

Nomes de alimentos[editar | editar código-fonte]

mjölk, salt, foder

Certos substantivos[editar | editar código-fonte]

sol, måne, natt, snö

Certos verbos[editar | editar código-fonte]

bita, bära, gå, åka, äta

Léxico de origem latina e grega[editar | editar código-fonte]

Com a introdução do cristianismo na Escandinávia, por volta do século X, chegou uma série de palavras latinas e gregas. [2]

  • mässa
  • kloster
  • kyrka
  • biskop
  • altare
  • port
  • kapell
  • päron
  • skriva
  • läxa

Léxico de origem alemã[editar | editar código-fonte]

Durante toda a Idade Média, séculos XI-XVI, a influência do baixo alemão foi enorme. [3]
Alguns linguistas afirmam mesmo que mais de metade do léxico sueco é de origem alemã. [4]
Esta influência continuou até ao século XIX.

  • arbete
  • betala
  • bliva
  • borgare
  • fru
  • fråga
  • gruva
  • herre
  • jakt
  • men
  • mynt
  • möjlig
  • räkning
  • skräddare
  • stad
  • stop

Léxico de origem francesa[editar | editar código-fonte]

No séculos XVII e XVIII, o francês entrou em força na língua sueca. [2]

  • paraply (fr. parapluie)
  • nivå (fr. niveau)
  • ateljé (fr. atelier)
  • byrå
  • adjö
  • fåtölj
  • dressera
  • enorm
  • mamma
  • scen
  • annons

Léxico de origem inglesa[editar | editar código-fonte]

Nos século XIX e XX, é vez do inglês aumentar sucessivamente o seu domínio no campo dos empréstimos à língua sueca. [2]

  • television
  • tuff
  • webb
  • jazz (jazz)
  • hobby (passatempo)
  • juice (sumo/suco)
  • container (contentor)
  • jobb
  • strejk
  • reporter
  • scout
  • film
  • foto
  • jobba
  • rekord

Novas palavras: Composição[editar | editar código-fonte]

Um método muito produtivo de formar novas palavras é a composição pela junção de outras palavras, tal como em alemão e holandês.

  • lärobok (manual escolar)
  • gymnastiksal (sala de ginástica)
  • bibliotekschef (chefe de biblioteca)
  • ishockey (hóquei no gelo)
  • överkonsumtion (consumo exagerado)
  • Ungdomssymfoniorkesterfestivalen (Festival de Orquestras Sinfónicas Juvenis)
  • Krigsvetenskapsakademien (Academia das Ciências da Guerra)

Novas palavras: Derivação[editar | editar código-fonte]

Outra maneira de formar novas palavras é o método de transformar um substantivo em verbo pela adição de –a ou –ra.

  • bila (<bil)
  • paketera (<paket)
  • plantera (<planta)
  • banda
  • chocka
  • plasta
  • applådera
  • regera
  • studera
  • vandalisera

Léxico de outras origens[editar | editar código-fonte]

Do espanhol

  • cigarr

Do italiano

  • bagatell

Do turco

  • kiosk

Das línguas africanas

  • sebra

Das línguas americanas

  • choklad

Do finlandês

  • pojke

Do português

  • fetisch
  • marmelad [2]

Léxico do Sueco da Finlândia[editar | editar código-fonte]

Palavras próprias influenciadas ou aparentadas com as correspondentes finlandesas.

  • hassa (desperdiçar)
  • rosk (lixo)
  • simstrand (praia de banhos)

Termos próprios do Sueco da Finlândia

  • bolagist (rumskamrat)
  • gravgård (kyrkogård)
  • remontera (reparera)
  • småkusin (syssling)
  • alt ännu (alltjämt)
  • ett och varje (ett och annat)
  • gärde (gärdsgård)

Referências

  1. a b Tore Janson. «Germanerna syns i varenda mening» (em sueco). Språktidningen. Consultado em 12 de março de 2014 
  2. a b c d Åke Lundström. «Lånord i svenskan» (PDF) (em sueco). Svenska Klassikerförbundet. Consultado em 12 de março de 2014. Arquivado do original (PDF) em 13 de março de 2014 
  3. Carl Undéhn. «Schnack mol wedder platt!» (em sueco). Språktidningen. Consultado em 18 de abril de 2014 
  4. Ingmar Karlsson. «Tyska - lätt som platt» (em sueco). Svenska Dagbladet. Consultado em 18 de abril de 2014 

Ver também[editar | editar código-fonte]

Fontes[editar | editar código-fonte]

  • Bergman, Gösta, et al, Vårt språk (A nossa língua), Estocolmo: Norstedts, 1971

Ligações externas[editar | editar código-fonte]