Bröstvårta
A - vanligt födelsemärke
B - vanlig bröstvårta
C - extra bröstvårta
Bröstvårta är hos människor och andra däggdjur en lätt utbuktande, konisk del av bröstet som finns hos både hanar och honor, och som hos människan omges av en vårtgård. När kvinnor och honor ammar eller ger di, är det från bröstvårtan som mjölken kommer ut från bröstkörtlarna.
Anatomi[redigera | redigera wikitext]
Liksom vårtgården är bröstvårtan något mer pigmenterad än huden i övrigt. Färgen beror på genetiska anlag, men påverkas också av graviditet. Bröstvårtan har små öppningar längst ut, genom vilka mjölken ska kunna utsöndras. Vårtgården har glatt muskulatur som reagerar på bl.a. kyla, för att underlätta amning. När musklerna drar ihop sig, skjuts bröstvårtan ut.
Hos flickor i puberteten brukar som regel bröstvårtorna bli större och utstående, men storleken och längden de står ut från vårtgården varierar mycket. Någras bröstvårtor påverkas dock inte av puberteten, och kan fortsätta vara flata, som männens bröstvårtor. Det förekommer att flickors bröstvårtor buktar inåt och att vårtgården är mer utskjutande, vilket kan orsaka problem för framtida amning.[1] Om bröstvårtan blir indragen i vuxen ålder, kan det däremot vara ett symtom på en sjukdom.
Bröstvårtan är mycket känslig för smärta, temperatur och beröring. Vid puberteten blir den ännu känsligare för flickor, och blir särskilt känslig vid ägglossningen och under menstruationen. De sista veckorna innan förlossning är gravida kvinnors bröstvårtor mycket okänsliga, men känsligheten tilltar när det börjar bli dags för att amma, under vilken tid känsligheten är mycket hög.[2]
Omkring 5 % av den mänskliga populationen har en extra bröstvårta.[3]
Hormonutsöndring[redigera | redigera wikitext]
Vid stimulering av bröstvårtan (beröring eller sugande) kan oxytocin och prolaktin utsöndras.[4] En amerikansk studie har visat att omkring 40 % icke gravida kvinnor får en ökad utsöndring av oxytocin genom stimulering, och omkring 20 % icke gravida får högre värden prolaktin. Under graviditet utsöndras oxytocin hos nästan samtliga kvinnor av stimulering.[5] Hos ammande kvinnor utsöndras alltid oxytocin vid stimulering, eftersom oxytocinet får bröstmjölken att utsöndras från bröstvårtan. Oxytocinutsöndring sker också när kvinnor hör barngråt.[6]
Oxytocin stimulerar till sammandragningar vilket iakttagits vid förlossning, och krystningar har iakttagits hos gravida kvinnor vilkas bröstvårtor stimulerats.[7]
Sexuell funktion[redigera | redigera wikitext]
Bröstvårtorna tillhör både kvinnors och mäns erogena zoner, och kan erigeras vid sexuell upphetsning. En studie, som bygger på självuppskattning, fann att ungefär 80 % av alla kvinnor i sexuella sammanhang blir mer sexuellt upphetsade av beröring av bröstvårtorna, medan omkring 7 % förlorar sin sexuella upphetsning av sådan beröring. Omkring hälften av alla män sade sig bli mer sexuellt upphetsade av stimulering av bröstvårtorna, medan 7 % uppgav att deras sexuella upphetsning avtog.[8]
Problem med bröstvårtorna[redigera | redigera wikitext]
Vid amning är det vanligt att kvinnor får problem med bröstvårtorna. Problemen kan ge erytem, brännande smärta av minsta beröring, vita fläckar där mjölken stockar sig, skavsår, sår, och i värsta fall att bitar från bröstvårtorna lossnar.[9]
Kvinnor som inte är gravida eller ammar, kan ibland drabbas av utsöndringar från bröstvårtan, antingen genom att bröstvårtan lämnar ifrån sig vätska eller att vätskan täpper till vårtans öppningar.[10] Detta kan vara bröstmjölk och bero på för höga värden av prolaktin (galaktorré), men om färgen avviker från mjölk kan det vara orsakat av en sjukdom. Mjölkutsöndring utan graviditet kan också vara ett symtom på bröstcancer.[11][12]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tillståndet kan behandlas inom plastikkirurgin.
- ^ J E ROBINSON och R V SHORT, Changes in breast sensitivity at puberty, during the menstrual cycle, and at parturition, British MedicalJournal, 1977, 1, 1188-1191
- ^ Cancer hope over breast gene find BBC News, 1 september 2005
- ^ ALAN S McNEILLY et al, Spontaneous milk ejection during lactation and its possible relevance to success of breast-feeding, British Medical journal, 1978, 2, 466-468
- ^ JANET A. AMICO et al, BREAST STIMULATION IN CYCLING WOMEN, PREGNANT WOMEN AND A WOMAN WITH INDUCED LACTATION: PATTERN OF RELEASE OF OXYTOCIN, PROLACTIN AND LUTEINIZING HORMONE, Clinical Endocrinology, 25: 97–106
- ^ A S McNeilly et al, Release of oxytocin and prolactin in response to suckling, Br Med J (Clin Res Ed) 286 : 257
- ^ Kyllike Christensson et al, (1989), Effect of Nipple Stimulation on Uterine Activity and on Plasma Levels of Oxytocin in Full Term, Healthy, Pregnant Women. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 68: 205–210.
- ^ Roy Levin et al, Nipple/Breast Stimulation and Sexual Arousal in Young Men and Women, J Sex Med 2006;3:450–454
- ^ VERITY HANIILTON LIVINGSTONE et al, Staphylococcus aureus and sore nipples, Canadian Family Physiiac.n* Leledecin deJamille canadien v:VOL 42: APRIL * AVRIL 1996
- ^ I ICD-10 kallar det nipple discharge, och listar det bland flera tillstånd i N64.5
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911044950/http://www.breastspecialist.co.uk/nippledischarge.html. Läst 10 september 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 november 2011. https://web.archive.org/web/20111125004426/http://www.utilis.net/Morning%20Topics/Gynecology/Nipple%20discharge.pdf. Läst 10 september 2011.